Ajajaj... Livet som målare/flyttkarl/gravid undersköterska 75%, tar fan kål på mig... I don´t ork någe mera... Fy fan va ja är slut... idag har jag jobbat som packerska. 15 flyttkartonger har jag fyllt och bubbat runt. Nu vill jag bara vrida fram klockan 3-4 veckor så att de kan bli över nångång!!!!! För nu går jag fan på knäna!!!

Idag har vi renoverat, Alma och jag.

Hade både baksätet och bagageutrymmet fullt med grejjer, så lilla fröken fick sitt framme vid matte. Lite trångt var det allt, men det går bra när det bara är en liten bit att åka ;)

Här är våran JÄTTE fina trapp upp till övervåningen!!! Jag bara äääälskar den mörkgröna färgen.. haha!!
  

Nåja.. Alla som har renoverat en trapp VET att det är rätt jobbigt, så tyvärr får våran trapp vara i furufärg, och hur mkt jag än ÄÄÄÄLSKAR den gröna färgen så tänker jag faktiskt byta ut den till en annan färg och lämna härliga 80-talet! Resultatet kommer på en bild senare när trappan är klar :)

Och vad tycker ni om golvet??? Är det inte fint så säg??? Fina fina bruna plastmatta, åh vad jag gärna skulle vilja behålla dig!!!

Skämt å sido... Här kommer lite färdiga resultat. Sovrumstapeterna är målade, och fönstrena och golvlisterna där uppepå är målade från brunt till vitt å dörrarna är målade vita dom var gula förut... å så mkt bättre de vart!!! :)

Här är en närbild på tapeten... visst är den fiiiiin???

Vi är så gott som klara på övervåningen nu, John ska bara lägga golvet klart i helgen och nästa helg flyttar vi in!!! HURRA!!! 

Hade tyvärr inte så många före-bilder... Men lovar att jag ska fixa lite before and after bilder när vi går loss på nedervåningen.. finns en del att fixa där med!!! Ja, typ allt!!

Nu ska jag iväg och jobba kväll! Har precis vart ute me vovven och vi hittade dom här fina blommorna!!

TREVLIG HELG PÅ ER ALLA!!!!  

Är i vecka 23 nu. 10 kg plus sen jag fick plusset på stickan. Jag blir bara större och större. Och jag hatar det. Jag vill tillbaka till tiden då jag vägde typ 100 kg mindre.
Titta här! Här är hon: spinky! i sin fina söta brudklänning :)
  

Nä, det får bli fettkampen nu till hösten så fort jag klämt ut ungen, å de vill ja lova!

Vår balkong är jättefin utan tak, trätrall och med kvällssol, men vi har knappt använt den. Vi hade ju kunnat göra i ordning den och satt lite fina blommor och fixat till lite möbler, men det har inte blivit av.

Hundarna har däremot använt den flitigt, iaf Alma har älskat den. En gång fick hon sova där en natt, men det slutade olyckligt. Jag vaknade mitt i natten av att nånting inte stämde. Gick upp och räknade hundarna... Hittade bara en, och det var Hulda. Alma hittade jag utelåst på balkongen... i spöregnet... På nåt vänster hade hon knuffat till dörren och inte kommit tillbaka in... Har aldrig sett henne så glad som då när hon fick komma in i värmen och bli torr ;)

Inatt var det över 18 grader ute när jag skulle lägga mig, så jag ställde upp dörren till balkongen och där fick Alma sussa sött heeeela natten och vakna til fågelkvitter på morgonen!

Alma är bättre i sina tassar och jag och Helen gissar på att hon har vrickat tassen, så nu kan jag lugna ner mig ett par hekto :)

Idag ska jag packa ner vardagsrummet i flyttkartonger, börjar bli dags för de nu. Sen väntar en eftermiddag och kväll på jobbet! Imorrn är jag ledig! Hurra! :) Sen väntar ett h*lvetes pass, jobbar 30 timmar i helgen fre-sön och sen jobbar jag mån och tis när jag ändå är varm i kläderna.. ;) Så dom närmaste 6 dagarna, ska jag bara jobba, ligga på soffan, jobba, ligga på soffan...

Usch, nu får det vara nog med problems med hundarna. Jag blir så nervös att dom inte kan bli friska nån gång. Det är småsaker med dom hela tiden...

Sen dom hade lössen i våras så har Hulda inte riktigt sluta klia sig. Iofs har hon inte kliat sig mycket, men hon har kliat sig mer än vanligt. Jag har trott att hon har varit torr i huden efter lusbehandlingen, men när vi har vart i kontakt med veterinären så har dom tyckt att vi ska ge henne en extra dos med Exspot. Hulda fick aldrig löss när Alma hade det i våras, men hon vart ju givetvis behandlad ändå eftersom att det smittas så lätt. Har fortfarande inte sett en lus på henne, och för en vecka sen fick hon ännu en behandling efter rådgivning med vet. Och sen en vecka tillbaka har hon haft en del klåda. Kan inte se att hon är mjällig, torr eller har någon rodnad i huden. Men i lördags fick hon ett litet fukteksem under hakan. Och när vi kom till rehab igår så fick vi inte hoppa i poolen pga eksemet... Ja, jag börjar att bli hajj på det här med att behandla fukteksem nu, blir tredje gången nu inom loppet av 1½ år. Men då är frågan? Vad är det som orsakar klådan? Vi har provat att byta foder, och snart blir det dags för ett besök hos hud-vet, för att ta reda på vad som är problemet?? Fukteksemet uppstod av klådan, men vad kommer klådan ifrån??

Det positiva är att sjukgymnasten tyckte INTE att hon haltar, och hon är jättefin i höfter och leder och rörligheten är kanon. HURRA! =) Men hon måste gå ner ETT kg, och vi skulle sluta ge henne mat och godis utan hon ska bara hålla sig till sitt foder, fick inte ens slicka av tallricken... Hm, lättare sagt än gjort :) Så det är noll tolerans med människomaten... men de är lite komiskt för hon tål inte sin smärtstillande medicin så därför har hon fått en magmedicin som hon ska äta FYRA ggr om dagen och den ska intas tillsammans med mat... och Hulda som bara äter en gång om dagen... Ja hur ska det gå?? Hon lär ju få ta nån människomat om hon ska få i sig sin magmedicin fyra ggr om dagen..

Sen har Hulda tuggat sönder ett märgben i helgen, så i helgen har hon bajsat färskt blod, tack och lov har det slutat nu, och det var färskt blod som kom ut så benflisorna lär ha skärt upp en liten bit av ändtarmen och inte i magen/tarmen... Men man kan ju inte låta bli att bli orolig iaf..  

Jag blir helt mentalt slut på denna hunds problem.. Verkar aldrig ta slut.. Jag är så orolig och nervös för hennes skull, och när ska det ta slut??? Blir Hulda någonsin bra?? Ja de är ju inte min hund längre, men ja kan ju inte sluta bry mig för det...

Tycker synd om mamma med, här får dom en efterlängtad hund och så får dom en sjuk hund... men dom älskar ju henne ändå säger dom och är beredda att göra allt för henne.. Men dom har ju knappt en krona över, alla pengar går ju till lilla Hulda...

Och så har vi Alma då. Pigg och frisk som en nötkärna... trodde jag.. I helgen ska hon gå uppför trappen och plötsligt gnäller hon till, och lyfter på högra framtassen. Jag checkar igenom den snabbt och ser att det inte finns något. Men så haltar hon ända upp för trappen. Försöker böjja armbågen och ankeln (heter de så på hundar?) och då piper hon till igen.. John stod bredvid och han trodde att det berodde att jag tryckte för hårt när jag böjjde. Provar igen.. ingen reaktion... Tänkte inte mer på det då.. men så idag tvekade hon innan hon skulle hoppa in i bilen, och de brukar hon aldrig göra, och sen la hon upp framtassarna i bagageutrymmet och jag fick lyfta in bakdelen in i bilen och de brukar jag heller aldrig göra, utan hon brukar studsa in själv.

Sen nästa gång vi skulle in i bilen idag så tvekade hon då med, men till sist la hon upp framtassarna och börjar att pipa och gnälla, precis som hon skulle haft ont i tassarna... Blir skitnervös och Alma fick sitta i baksätet istället, och där klev hon in hur lätt som helst. Nu när John kom hem på kvällen, så gick jag ut och demonstrerade för honom hur knepigt det var för henne och hoppa in i bilen. Sen till sist efter mkt tvekande så la hon upp framtassarna, och inte ett ljud... fattar ingenting... men kan inget annat göra än att avvakta... Hon är ju nyröntgad på både armbågar och höfter så de kan ju inte vara nåt sånt... så lär ju vet ha sett nåt... Så nu är det frågan om hur det är med tassarna??? Är sjukt nervös, orkar inte med några mer sjuka hundar... :( Det tär på en att gå och vara orolig... vill bara att dom ska ha det bra och må bra!!! Alma är lite hängig idag, men hon brukar ha såna dagar då och då, då hon bara vill slappa.... Kanske är de en sån dag, kanske inte??? Återstår och se...

Hela dagen igår drog Alma timmerstockar... Hon var helt slut. Skönt var väl det, eftersom vi spenderade hela gårdagen till att renovera... När vi åkte hem så skulle vi ta samma gamla vanliga vända i skogen som vi brukar när vi åker hem från farsan.. Min fötter värkte och var så svullna så jag stannade kvar i bilen medans Alma och John tog promenaden själva.

När det har gått ett tag så kollar jag till i backspegeln och får syn på Alma... men ingen John... Tänkte: ja han kommer väl... Gick ett par minuter, men ingen John i sikte. Så jag kallade in hunden och ringde karln.

"Har du hunden där?????!!!!" var det första han sa...

"Ja, vadårå???"

Och så berättade han... Att hela vägen hade hon segat sig efter John... Sen hade han gått in en bit i skogen och kissat (ja han har också behov ;)) och när han tittade tillbaka så var hunden borta... han tänkte inte mer på det utan han trodde att hon hade gått om honom och var längre fram. Men sen tyckte han att de var märkligt att han inte kom i fatt henne, och då ringde jag...

Så antagligen hade Alma tröttnat på att gå och gått tillbaka till bilen... Heeeelt otroligt! Hon som skriker så fort hon ser att vi närmar oss skogen i vanliga fall, och ALLTID är ett par steg före oss på promenaden.... HAHA! Så John fick gå rundan själv utan hund, han var rätt trött han med, hade han vetat det hade han nog avstått från sin singelpromenad!!!

Så vi fick vänta in John, sen åkte vi hem... Väl hemma började jag bli orolig... tänk om hon är sjuk??? Men så fort vi dukade fram på bordet så hade vi samma gamla vanliga Alma där... Då var hon pigg som helst... KNÄPPHUND!!! =)

Idag är det dagen D för Hulda. Idag åker vi och träningsimmar för första gången!! :) Ska bli kul och intressant och se vad hon tycker om de...

Det här brevet kom på posten till lilla Hulda. Kan inte annat än att känna mig riktigt stolt som ex-matte! =) Vilken superhund!!